Nyhetsarkiv

Ånge river lägenheter

 Sundsvalls tidning 22/6 2009

 

Ånge kommun får 12,6 miljoner kronor från bostadsakuten för att riva eller göra om 180 lägenheter. 

Men lika många miljoner får kommunen skjuta till för att uppgörelsen med Statens bostadskreditnämnd ska bli verklighet.

För drygt tio år sedan träffades ett avtal mellan kommunen och bostadskreditnämnden där kommunen fick ett statligt bidrag på 35 miljoner för att riva drygt 200 lägenheter.

En 40 år lång befolkningsminskning var en av anledningarna till uppgörelsen.

I januari år 2007 kunde bostadskreditnämnden konstatera att kommunen hade fullföljt avtalet.

Nu har kommunen återigen vänt sig till bostadskreditnämnden för att få hjälp med att riva eller göra om lägenheterna till något annat.

Totalt rör det sig om 180 lägenheter i kommunen.

För närvarande är 156 av Åfa, det kommunala fastighetsbolagets lägenheter, tomma. Merparten har fram till i år hyrts av Migrationsverket.

I avtalet med bostadskreditnämnden ska kommunen avveckla lägenheterna fram till år 2014. Under nästa år ska 136 lägenheter tas bort, 19 lägenheter under år 2011 och 2012 och resterande 25 lägenheter under år 2014.

För kommunen kommer det att kosta 22,4 miljoner kronor att sanera bort lägenheterna och halva kostnaden kommer man att få i statligt stöd.

– Det är ett bra avtal som vi har fått med bostadskreditnämnden när de ställer upp med halva kostnaden, säger kommunchef Göran Fjellström.

Hur avvecklingen av längenheterna ska gå till kommer det att tas fram en plan för.

– Det blir Åfa, som ska ta fram den planen. Det är inte säkert att alla lägenheter behöver rivas. Det kan också bli så att en del används till omklädningsrum om det byggs en spillvärmeplan i Ånge. Eller så att en del av lägenheterna används till andra lokaler. De får inte användas till bostäder. Här får vi också ta en diskussion med bostadskreditnämnden om det skulle gå att använda dem som elevbostäder om det skulle bli aktuellt.

Hur politikerna i kommunen kommer att ställa sig till uppgörelsen kommer att visas i september.

– Avtalet ska diskuteras vid kommunfullmäktige i september och då tar politikerna ställning till om man säger ja eller nej till uppgörelsen, slutar Göran Fjellström.

 Johnny Jonsson 0690-12500 johnny.jonsson@st.nu

Hyreshus blir vandrarhem  
Nerikes Allehanda 24/6 2009

Christer Påhlman driver ett vandrarhem i Åparken sedan början av juni.

Christer Påhlman driver ett vandrarhem i Åparken sedan början av juni.

Hyreshus blir vandrarhem

Kopparberg har fått ett nytt vandrarhem - i Åparken. I huset som ägs av staten, har Christer Pålman ställt i ordning 15 rum för uthyrning.

Hyreshuset i Åparken var ett av dem som kommunens fastighetsbolag avyttrade i början av 2000-talet, till följd av ett avtal med staten att minska antalet outhyrda lägenheter. Medan många hus i det kommunala fastighetsbeståndet revs i Ljusnarsberg, räddades Åparken undan rivningen, med syftet att inhysa andra verksamheter där. Huset ägs numera av det statliga bolaget Statens bostadsomvandling, som har till uppgift att hitta nya användningsområden för fastigheterna, i samarbete med lokala entreprenörer och verksamheter på orten.
Men under lång tid bedrevs ingen verksamhet i huset i Åparken.
- Jag såg att det stod tomt och gick och funderade på om jag kunde göra något, säger Christer Pålman.
Han arbetade då som resande säljare, men tyckte att det var dags att starta något nytt.
- Jag har rest runt i hela Sverige och bott på vandrarhem, så jag har sett det mesta i vandrarhemsväg.
I så gott som varje liten ort han kom till, fanns någon form av vandrarhem. Definitionen på vandrarhem är att man kan hyra en enskild bädd, kan använda eget eller hyra sänglinne, man får städa efter sig och laga sin egen mat. Frukost ingår inte i det relativt låga priset.
- Det fanns inget fristående vandrarhem i Kopparberg och jag tyckte att det behövdes ett. Vi har en stor rikedom i vår bygd med vacker natur och möjlighet att få lite lugn och ro. Ett bra mål för för turister, men det behövs någonstans att övernatta!

Han kontaktade Statens bostadsomvandling och fick ett positivt bemötande. Huset användes då för boende till Opera på Skäret, men det fanns utrymme för fler verksamheter. För drygt ett år sedan började planeringen inför det nya vandrarhemmet, som skulle ligga på nedervåningen.
-För att varje rum ska kunna hyras ut separat ställs krav på ventilation, brandsäkra dörrar, förstärkta väggar och nödutgångar, berättar Christer.
De övriga två våningarna i huset skulle även fortsättningsvis användas för boende till Opera på Skäret, men också dessa behövde byggas om. Sedan i mars månad har Christer, i samarbete med hantverkare, jobbat med att bygga om hela huset. Dels för vandrarhemmet, dels för Opera på Skärets boende. De båda verksamheterna delade på huset.
I början av juni stod 15 rum klara för uthyrning och Åparkens vandrarhem kunde öppna.
- Vi har fått en bra start med många bokningar redan nu, säger Christer.
Operafestivalen, som börjar om ett par veckor, är högsäsong för vandrarhemmet. Då är det redan fullbelagt.
Christer ser stora möjligheter med vandrarhemmet inför framtiden.
- Vi hyr redan nu ut cyklar och kanoter, och vi planerar att bygga en badbrygga, säger Christer.

Katarina Hanslep katarina.hanslep@na.se
Kredit ska rädda jobb inom byggsektorn  
Sveriges Radio 20/5 2009

Kredit ska rädda jobb inom byggsektorn

Lägenhetsbygge. Foto: Tomas Oneborg/Scanpix.
Fler bostäder och fler jobb. Foto: Tomas Oneborg/Scanpix.

För att få igång bostadsbyggandet och rädda jobb inom byggsektorn ger nu regeringen byggbolagen statliga kreditgarantier redan vid byggstarten. Beslutet presenterades av kommun och finansmarknadsminister Mats Odell vid ett besök i Malmö i dag.

 

Beslutet presenterades av kommun och finansmarknadsminister Mats Odell vid ett besök i Malmö i dag.

– Det ska leda till att det inte bara, som här i Malmö, att leder till att varsel tas tillbaka och att människor kan känna att jobben tryggas på ett antal arbetsplatser utan att det också kommer i gång nya byggen som leder till att alla de som nu väntar på att få en bostad kan se fram emot det.

 

Finanskrisen har fått bostadsbyggandet i Sverige att i stort sett stanna upp. Byggbolagen har inte fått lån av bankerna och därför inte heller kunnat påbörja några nya projekt. Samtidigt råder det bostadsbrist i många svenska kommuner.

Från och med den 1 juli så ger regeringen via Statens Bostadskreditnämnd, BKN, statliga lånegarantier på upp till 90 procent av marknadsvärdet för en färdigställd fastighet. I dag kan sådana kreditgarantier ges när ett bygge är klart. Med de nya reglerna ska kreditgarantin ges redan vid byggstarten. Allt för att bankerna ska våga låna ut pengar igen.

BKN har fått tillstånd att ge garantier om totalt 10 miljarder kronor och Mats Odell tror att detta kommer att sätta fart på framförallt produktionen av hyresrätter.

– Jag tror att det kommer vara mycket under själva lågkonjunkturen och krisen. Sedan kommer det naturligtvis igång igen och med bostadsrättsbyggande. Sen kommer möjligheten att garantera ägarlägenheter.

 

Enligt en rapport från Sveriges byggindustrier som kom i dag så kommer det bara att byggas 15 000 brostäder i Sverige när behovet egentligen är 30 000. Hur många mer kommer det här bostadsbidraget att räcka till?

 

– För närvarande har BKN en garantiram på 10 miljarder där man utnyttjar knappt 3 miljarder och det räcker till 5 000 hyresrättslägenheter. Om det skulle bli en så stor framgång att pengarna inte räcker så tror jag inte att det skulle vara svårt att få fram en ökad garantiram. 

 

Flera stora byggentreprenörer har arbetat hårt för att regeringen skulle införa de nya reglerna. Mats Paulsson, VD för ett av Sveriges största byggföretag,Peab, säger att utan dagens besked så hade han varit tvungen att göra sig av med mycket personal.

– Kanske 2-3 000 människor. Det sker också en synergieffekt med alla underleverantörer och alla andra så det kanske ger ytterligare 15 000 jobb och då är det bara Peab. Tottar man då på hela byggbranschen så är det här enormt viktigt.

 

David Rasmusson, SR Malmö

 


SBO, Statens bostadsomvandling, bygger om vandrarhem i Laxå

2009-06-01

 

Välkommen till invigning av vandrarhemmet onsdagen den 3 juni kl 12.00 Linnéagatan 2

 

SBO, Statens bostadsomvandling, har förvärvat en tom byggnad i Laxå på Linnéagatan 2 av AB Laxåhem. Fastigheten kommer att hyras ut till Laxå kommunfastigheter och Tiwäga Vandrarhem kommer att driva vandrarhemmet.

 

–      SBO har byggt om fastigheten till vandrarhem och Tiwäga Vandrarhem kommer att fortsätta driva verksamheten, säger VD Sten Ekström, SBO. Detta kommer att ge positiv kraft till Laxå att nu ha ett ombyggt och nyrenoverat vandrarhem.

 

–      Vi har tillsammans hittat en bra lösning för att finna en lämplig lokal till vandrarhem när Landstinget valde att använda den tidigare lokalen för annan verksamhet, säger vd Sören Skårsjö, Laxå Kommunfastigheter. Det är klart positivt för Laxå att fortsatt ha ett fint vandrarhem.

 

 

SBO startades under 2004 och verksamheten innebär att vara fastighetsägare på mindre orter runt om i landet. Fastigheter finns i Bispgården, Bräcke, Filipstad, Grythyttan, Hammarstrand, Hällefors, Kopparberg, Laxå, Porjus, Åsarna och Överkalix. Totalt har SBO cirka 450 lägenheter på dessa orter.

 

SBOs uppgift är att ta hand om tomma bostäder i kommunala fastighetsbeståndet, omvandla, utveckla, sälja eller i sista hand riva fastigheter. Verksamhetsidé är att SBO skall praktiskt medverka till att bostadsmarknaden kommer i balans på orter med vikande befolkning.

 

För vidare information vv kontakta

Sten Ekström, vd SBO, 060-16 21 21, 070-649 98 47

Sören Skårsjö, vd Laxå Kommunfastigheter, 0584-47 35 04, 070-326 47 02

Utvidgat uppdrag för SBO, Statens bostadsomvandling – nu i 107 kommuner


2009-05-08

 

SBO, Statens bostadsomvandling AB, får ett utvidgat uppdrag genom att bolaget kan verka i svaga kommuner med vikande befolkningsunderlag, även om kommunen inte har ett avtal med Statens bostadskreditnämnd, BKN. Detta innebär att 107 kommuner kan ta del av SBOs tjänster. Bifogat finns en lista.

-  Erfarenheterna från SBOs verksamhet ute i kommunerna är mycket positiva, kommenterar Sten Ekström, vd för SBO.

-  För många av kommunerna innebär SBOs verksamhet en positiv energi och att kommunerna blir sedda av en statlig aktör när de ofta upplever sig som ”bortglömda”. SBO engagerar sig ofta förutom i de kommunala behoven av bostäder och lokaler också i lokala intressen som t ex byalag och studentföreningar.

- En kundmätning från våren 2009 visar att samtliga kunder kan rekommendera SBO till andra kommuner och att kunderna anser att SBO uppträder affärsmässigt.

- SBO agerar tillsammans med andra aktörer, för att pröva nya vägar, i samverkan med befintliga och nya näringsidkare. Upplevelseindustrin och andra behöver lokaler som är anpassade till lokala förutsättningar. Det unika, det speciella i varje område lyfts fram. Genom att arbeta lokalt och engagera ortens eldsjälar, kan goda resultat uppnås, avslutar Sten Ekström.

 

SBO startades under 2004 och verksamheten innebär att vara fastighetsägare på mindre orter runt om i landet. Fastigheter finns i Bispgården, Bräcke, Filipstad, Grythyttan, Hammarstrand, Hällefors, Kopparberg, Laxå, Porjus, Åsarna och Överkalix. Totalt har SBO cirka 450 lägenheter på dessa orter.

 

SBOs uppgift är att ta hand om tomma bostäder i kommunala fastighetsbeståndet, omvandla, utveckla, sälja eller i sista hand riva fastigheter. Verksamhetsidé är att SBO skall praktiskt medverka till att bostadsmarknaden kommer i balans på orter med vikande befolkning.

 

För vidare information vv kontakta

Sten Ekström, vd SBO, 060-16 21 21, 070-649 98 47

Arboga

Arjeplog

Arvidsjaur

Arvika

Avesta

Bengtsfors

Berg

Bjurholm

Boden

Bollnäs

Bräcke

Dals-Ed

Degerfors

Dorotea

Eda

Emmaboda

Fagersta

Filipstad

Finspång

Flen

Forshaga

Färgelanda

Grums

Gullspång

Gällivare

Hagfors

Hallsberg

Hallstahammar

Haparanda

Hedemora

Hofors

Hudiksvall

Hultsfred

Hylte

Hällefors

Härjedalen

Härnösand

Högsby

Jokkmokk

Kalix

Karlsborg

Karlskoga

Katrineholm

Kil

Kiruna

Kramfors

Kristinehamn

Laxå

Lessebo

Lindesberg

Ljusdal

Ljusnarsberg

Ludvika

Lycksele

Malung-Sälen

Malå

Markaryd

Mellerud

Munkfors

Norberg

Nordanstig

Nordmaling

Norsjö

Nybro

Olofström

Orsa

Osby

Ovanåker

Pajala

Perstorp

Ragunda

Simrishamn

Skellefteå

Skinnskatteberg

Smedjebacken

Sollefteå

Sorsele

Storfors

Storuman

Strömsund

Sunne  

Surahammar

Säffle

Söderhamn

Tibro

Tidaholm

Timrå

Tingsryd

Torsby

Töreboda

Uppvidinge

Vansbro

Vilhelmina

Vindeln

Vingåker

Västervik

Ydre

Åmål

Ånge

Årjäng

Åsele

Åtvidaberg

Älvdalen

Älvsbyn

Örnsköldsvik

Östra Göinge

Överkalix

Övertorneå

Välkomna till första spadtaget för 25 miljoners investering i Bräcke


2009-04-27

tisdagen den 5 maj kl 14.00 hörnet Vinkelgatan - Östra Kungsgatan.

SBO, Statens bostadsomvandling, har köpt en fastighet i Bräcke kommun i kv Lokatten. Fastigheten är två byggnader med trevåningshus och innehåller idag 37 lägenheter.  SBO kommer att investera 24 Mkr och göra en omfattande ombyggnad med bland annat två nya hissar och loftgångar. Efter ombyggnad blir det 33 lägenheter. Ett tioårsavtal är tecknat med Bräcke kommun som kommer att hyra lägenheterna.

– SBOs ambition är, att tillsammans med Bräcke kommun, anpassa de tomma byggnaderna till trygghetsboenden för äldre och rörelsehindrade. Ombyggnad och modernisering av lägenheterna kommer nu att ske. Byggnaden uppvärms med fjärrvärme. Hiss kommer att installeras vilket innebär att den ökar tillgängligheten för rörelsehindrade, säger VD Sten Ekström, SBO.

-  Vi har tillsammans hittat en bra lösning på att anpassa lägenheter för de behov som finns. Det är stor efterfrågan på trygghetsboenden och här får vi bra lägenheter till en rimlig hyra, säger Kommunstyrelsens ordförande Sven-Åke Draxten. 

Åldersfördelningen i Bräcke kommun ger en efterfrågan på centralt belägna lägenheter med hiss. Inom kommunen kan stora pensionsavgångar ge ett behov av ersättningsanställningar som efterfrågar villor och gårdar. En större rörlighet på bostadsmarknaden kan komma att underlätta inflyttning av nyanställda.

SBO startades under 2004 och verksamheten innebär att vara fastighetsägare på mindre orter runt om i landet. Fastigheter finns i Bispgården, Bräcke, Filipstad, Grythyttan, Hammarstrand, Hällefors, Kopparberg, Laxå, Porjus, Åsarna och Överkalix. Totalt har SBO cirka 450 lägenheter på dessa orter.

SBOs uppgift är att ta hand om tomma bostäder i kommunala fastighetsbeståndet, omvandla, utveckla, sälja eller i sista hand riva fastigheter. Verksamhetsidé är att SBO skall praktiskt medverka till att bostadsmarknaden kommer i balans på orter med vikande befolkning.

För vidare information vv kontakta

Sten Ekström, vd SBO, 060-16 21 21, 070-649 98 47
Sven-Åke Draxten, ordf kommunstyrelsen Bräcke, 0693-161 15, 070-375 22 30

 

.

Porjus 100 år


Pressklipp NSD januari 2009-01-23

Strömmen har vänt - 100-åringen växer PORJUS. Porjus fyller 100 och jubilerar i år. Det lilla kraftsamhället går i jubileumsyra och firar hela året. Från nyår till nyår är det tänkt att det ska pågå.

Porjus är starkt förknippat med att också Vattenfall fyller 100.
Tanken är att firandet ska pågå ända fram till årets slut.
- Vi har hållit på och arbeta med Porjusjubileet i två år, säger Alf Wallbing i jubileumskommittén.
Väntar invasion
Det flesta av invånarna, drygt 400 personer, är på ett eller annat sätt involverade i jubileet. Jubileumskommittén har till och med arrangerat studiecirklar för att uppdatera invånarna om samhällets historia.
Mot sommaren drar det stora firandet av igång. Detta i samband med Fallens dag och andra festligheter.
Då väntar bland annat en hemvändarvecka. Och jubileumskommittéen hoppas på en invasion av utflyttare som vänder hemåt igen och får Porjus att likna fornstora dagar.
- Att döma av förhandsintresset till den här veckan verkar det som om många av dem som flyttat ut under åren tänker vända tillbaka, säger Wallbing
Stadsrättigheter
En gång i tiden, när vattenkraftsepoken var som mest intensiv, fanns det drygt 3 500 personer kyrkobokförda i Porjus.
Det talades till och med om att samhället skulle få statsrättigheter, men allt rann ut i sanden.
- Men nu har strömmen vänt. Vi har en inflyttning, om än liten. Jag tror att vi skrev ut fyra välkomstböcker under det förra året, säger Alf Wallbing.
I dag är Porjus inte lika starkt förknippat med Vattenfall, även om det fortfarande spelar sin roll.
Norrland stannade
- Men mellan åren 1915 till 1952 var det Porjus som stod för den kraftigaste infrastrukturen i Norrland, säger Alf Wallbing.
Stannade kraftverket stod den mesta av industrin i övre Norrland också still.
Av John Filipsson

Förvandlat hus blev nya hem i FILIPSTAD


Pressklipp VLT, 4 dec 08


För några år sedan gapade fönstren tomma och rivning var på tal. Nu har hyreshuset Masmästaren på Blombackavägen fått nytt liv. I tisdags eftermiddag invigdes gruppbostaden och boendet för flyktingungdomar.
 
Marie-Louise Landmark, verksamhetsledare för LSS kortis och fritids, och Åsa Andersson, verksamhetsledare för flyktingboendet trivs bra i sina nya lokaler. I tisdags fick de många gäster som gick husesyn, för då var det invigning, men verksamheten har redan varit igång ett tag. Hyreshuset har fått en liten påbyggnad som ger entrén en lite mysigare inramning.  
Rolf Åbjörnsson, ordförande för Statens bostadsomvandling, och kommunalrådet Per Gruvberger är överens om att projektet i kvarteret Masmästaren gynnat både företaget och kommunen. Lägenheterna i två trappuppgångar i huset har byggts om. I den ena finns gruppbostäder, "kortis" (ett boende där man bor några dagar i taget) och fritids för LSS. I den andra finns ett boende för ensamkommande unga flyktingar.

Fem miljoner
Ombyggnaden har kommit till stånd med stöd av Statens bostadsomvandling AB, Sbo. Fem miljoner kostade den och nu hyrs huset ut till kommunen.

– Man har gjort de åtgärder som behövs för att få husen att fungera. Det är en hiss där och lite handikappanpassning där, säger Rolf Åbjörnsson, ordförande för Sbo.

– Det här är ett kommunalt och ett statligt problem som fått bra lösningar, säger kommunalrådet Per Gruvberger.

Bara kommuner som tidigare skrivit avtal med den så kallade bostadsakuten har chansen att göra den här sortens omvandlingar. Syftet med projekten ska vara att hitta nya användningar av hyreslägenheter på orter där det är eller har varit överskott på lägenheter.

Tidigare har Sbo till exempel byggt ett studentboende i Grythyttan, och nu har det alltså blivit ett LSS-boende och ett flyktingboende på Blombackavägen.

– Det grundläggande är att göra det här tillsammans med kommunerna. Vi puttar till lite statliga pengar, men jag tycker inte det är som vanlig bidragsverksamhet. Vi ger ett tillskott när kommunerna har det lite jobbigt, och kanske kan det bli början till en vänd trend, säger Rolf Åbjörnsson.

Bostadsomvandling
Han tycker att ombyggnaden i Filipstad är ett bra exempel på bostadsomvandling, även om det faktiskt inte är ett helt vanligt projekt i genren:

– Det vanligaste är att det görs om till äldreboende.

Kommunchefen Claes Hultgren ser projekt Masmästaren som ett bra sätt att slippa riva ytterligare ett hus. Sammanlagt lovade kommunen bostadsakuten att ta bort 650 lägenheter från hyresmarknaden. "Ta bort" behöver dock inte betyda riva:

– Vår strävan har hela tiden varit att hitta andra användningar, och inte riva, säger han.

Som exempel på tidigare positiva projekt i den vägen ger han när kommunen gjorde en bytesaffär så att man fick riva ett hus på sjukhusområdet, och istället fick behålla ett hus på Vasagatan som såldes till norrmän. För framtiden väntar att omvandla lägenheter på Sparbanksgatan så att de blir tillgängliga för äldre.

Men samtidigt är det ju faktiskt så att det börjar bli brist på lägenheter i centrala Filipstad - och ni jobbar fortfarande med att ta bort lägenheter från marknaden?
– Vi har lite problem med det, att erbjuda lägenheter i centrum, och det blev ju inte bättre av branden i våras. Men i den nya översiktsplanen tittar vi på möjligheten att göra attraktiva boenden vid Daglösen och Finnshyttan.

Det är tänkt att avlasta hyresmarknaden. Kommunen har också möjlighet att ta tillbaka lägenheter man lovat akuten att ta bort från marknaden.

– Den möjligheten finns, men då får man betala tillbaka mellan 40 000 och 50 000 per lägenhet, förklarar Hultgren.

Lena Richardson

Sbo tar över lägenheter i Bräcke
Pressklipp ÖP Östersund 2008-11-07

Staten genom bolaget Sbo tar över 37 lägenheter i Bräcke. Dessa ska byggas om till lägenheter för äldre och rörelsehindrade.
 
Statens bostadsomvandling, Sbo, det statliga bolaget för omvandling av bostäder, har tagit över 37 lägenheter i centrala Bräcke. Det handlar om lägenheter i kvarteret Lokatten, centralt i Bräcke. Efter ombyggnad med två hissar och loftgångar blir 33 lägenheter.

– Sbos ambition är, att tillsammans med Bräcke kommun, anpassa de tomma byggnaderna till trygghetsboenden för äldre och rörelsehindrade. Ombyggnad och modernisering av lägenheterna kommer nu att ske. Byggnaden uppvärms med fjärrvärme. Hiss kommer att installeras vilket innebär att den ökar tillgängligheten för rörelsehindrade”- säger VD Sten Ekström, Sbo, i ett pressmeddelande.   

Ny rullskidbana i Åsarna

 

Invigning 2008-05-25

 

Den 25 oktober 2008 invigs den nya rullskidbanan i Åsarna. Av bifogad fil ser du inbjudan och vilka som ligger bakom projektet. Banan ligger centralt i Åsarna i direkt anslutning till Åsarna skidstadion och skidgymnasiets bostäder.

 

affisch

 

Invigning i Laxå
Pressklipp Nerikes Allehanda
2008-09-21

Seniorboendet i centrum invigt 19 sept 2008

Seniorboendet på Bodarnevägen 4 är nu invigt. De nya hyresgästerna bjöds både på flyttgröt och musikalisk underhållning.
De tolv nyrenoverade lägenheterna för personer över 60 år blev ganska snabbt uthyrda i våras och under augusti har alla hyresgäster flyttat in. Statens bostadsomvandling AB, Sbo, äger fastigheten, hyr ut till Laxå kommunfastigheter AB som sedan hyr ut till seniorhyresgästerna.
– Jag hoppas att alla ni kommer att trivas och att de andra som står i kö också ska få lägenheter, sa kommunstyrelsens ordförande Anna Eriksson innan hon tillsammans med Rolf Åbjörnsson, ordförande i Statens bostadsomvandling AB, klippte det blågula bandet.
Nere i husets källare finns en samlingslokal och det var här invigningsfesten ägde rum.
– Vi har mycket ytor här nere som hyresgästerna själva får göra i ordning och använda om de vill, berättar Sören Skårsjö, vd för Laxå kommunfastigheter AB.
Under eftermiddagen hölls också ett öppet hus där intresserade fick titta in i några lägenheter. Fram till den 29 september kan man lämna en intresseanmälan för liknande lägenheter på Vällaregatan 10.
– Ser vi att det finns en efterfrågan så kan vi ställa upp en gång till. Det är också positivt att det blir fler villor lediga på bostadsmarknaden när de äldre flyttar, säger Sten Ekström, vd för Sbo.

PETER ERIKSSON

Ny broschyr Ragunda

2008-05-19

 

Ny broschyr från Sbo om hur Ragunda kommun förvandlade tomma hus till specilaboende för äldre.

28 renoverade o anpassade lägenheter har skapats i rivningshotade byggnader

10 fastigheter med bra "lägen" frigjordes för nya invånare till Ragunda.

 

Läs mer på bifogad länk

 

Ragunda brochyr

 

Förvärv i Laxå. 

 

Pressinformation 29 april 2008

 

Statens bostadsomvandling, Sbo, det statliga bolaget för omvandling av  bostäder förvärvar nu 12 lägenheter i Laxå.
Kommuner, som har avtal med Statens Bostadskredit nämnd, (BKN), har möjlighet att överlåta bostäder på orter med minskande befolkning. Sbos uppgift är att omvandla bostäder till annan användning för att åstadkomma balans på bostadsmarknaden.

Sbo förvärvar nu 12 lägenheter på  totalt 685 m2,  på Bodarnevägen 4, centralt i Laxå. Markarealen är 1894 m2
– ”Sbo's ambition är, att tillsammans med Laxå kommun, anpassa den tomma byggnaden på Bodarnevägen 4 (Bjursnäs 1:169 ) till seniorboende. Ombyggnad och modernisering av lägenheterna kommer nu att ske. Byggnaden uppvärms med fjärrvärme och har kopplade 2-glasfönster. Hiss kommer att installeras vilket innebär att den ökar tillgängligheten för rörelsehindrade”- säger VD Sten Ekström, Sbo. 


Med anledning av Sbos och kommunens beslut säger Kommunstyrelsens ordförande Anna Eriksson att – "Vi har tillsammans hittat en bra lösning på att anpassa lägenheter för de behov som finns. Det är stor efterfrågan på seniorboende och här får vi bra lägenheter till en rimlig hyra”.
Ombyggnaden beräknas kosta 6 500 000 kr

 

Sten Ekström
Vd Sbo
060 16 21 21
070 649 98 47

 

Anna Eriksson                                                                                                    
KS ordförande
0584 47 31 24                                                                                             
070 568 52 25

Förvärv i Filipstad 

 

Pressinformation 12 december 2007.

 

Statens bostadsomvandling, Sbo, det statliga bolaget för omvandling av  bostäder förvärvar nu 18 lägenheter i Filipstad. Kommuner, som har avtal med Statens Bostadskredit nämnd, (BKN), har möjlighet att överlåta bostäder på orter med minskande befolkning.


Sbos uppgift är att omvandla bostäder till annan användning för att åstadkomma balans på bostadsmarknaden. Sbo förvärvar nu 18 lägenheter i två trappuppgångar på  totalt 1266 m2,  på Bergslagsgatan 4 A och 4 B i Filipstad.


-”Sbos ambition är, att tillsammans med Filipstads kommun, anpassa byggnaden till gruppboende LSS och boende för ensam kommande flyktingbarn.  Ombyggnad och modernisering av lägenheterna kommer nu att ske. Byggnaden uppvärms med fjärrvärme och har 3-glasfönster. Hiss kommer att installeras för att öka tillgängligheten för rörelsehindrade”- säger VD Sten Ekström, Sbo. 

 
Med anledning av Sbos och kommunens beslut säger Kommunstyrelsens ordförande Per Gruvberger 

–”Vi har tillsammans hittat en bra lösning på lokaler för nya uppgifter som kommunen kan lösa. De hus som sedan en tid haft tillfällig användning kommer nu till nytta för att få bra lokaler till en rimlig hyra”.

Ombyggnaden beräknas kosta 5 100 000 kr

Sten Ekström
Vd Sbo
060 16 21 21
070 649 98 47


Per Gruvberger
KS ordförande
0590 612 00 
070 200 97 89

Nya satellitboendet invigs i Hammarstrand
2007-11-27

Ragunda,  HAMMARSTRAND, pressklipp  LT Östersund
Det går inte att ta miste på att han mår gott i dag, Anders Olof Isaksson, tidigare bosatt i Krångede. Härom dagen fyllde han ­ 80 jämnt och fick fira sin högtidsdag bland nära och kära i sin och sambon Ingrid Amcoffs spritt nya lägenhet i länets just nu kanske häftigaste senior­boende, satellitboendehusen i Hammarstrand.

De byggnader på Lingränd 1 och Centralgatan 26 som för något år sedan var två mycket fräscha hyreshus, men som till följd av minskande innevånarantal i Ragunda kommun ändå hotats av rivning, har nu som genom att trollslag förvandlats till komfortboende för 60 plussare från Ragunda kommun.
   Till ackompanjemang av dragspel, ståt, pompa, lagom sötad flyttgröt, tunnbrödsstut, kaffe och kaka inviger i dag, tisdag, Sten Ekström, vd för Sbo, Statens bostadsomvandling AB de två husen i deras nya skepnad.
   Uppgraderingen av husen har kostat drygt sju miljoner per hus och affären är häftig:
   Sbo har köpt de rivningsbeslutade husen, byggt om dem för Ragunda kommuns utbekomna statliga rivningspengar och hyr nu ut dem till Ragunda kommun. De två husen i Hammarstrand innehåller sammanlagt 18 lägenheter, mest tvåor, men även några treor.
   På måndagseftermiddagen var en lägenhet fortfarande outhyrd och två presumtiva hyresgäster hade ännu inte bestämt sig.
   En motsvarande uppgradering till samma standard genomförs även i ett kommunalt, tidigare rivningshotat, åtta lägenheter stort hyreshus i Bispgården.
   Det huset är ännu inte färdigställt och fortfarande återstår två outhyrda lägenheter. Inalles har Sbo investerat närmare 25 miljoner kronor i de tre husen i Hammarstrand och Bispgården.
   Hiss, elektrisk dörröppning, helkaklade badrum med tvättmaskin och torktumlare, balkong, gemensamhetsutrymmen för fester, hobbylokal med pentry, närhet till service samt övernattningslägenhet med dubbelsäng, pentry och tv för anhöriga är finesser som de boende har tillgång till.
   – Vi skulle gärna ha velat ha flera hus av det här slaget, säger vård- och omsorgsavdelningens verksamhetschef Anna-Lena Fahlén.
   Vem som helst får inte bo här. Förutom kravet på minimiålder av 60 år skall en satellitboende i Bispgården eller Hammarstrand bland annat tidigare förgäves ha sökt särskilt boende eller visat att man inte klarar trapporna där hon/han bor.


Ingvar Ericsson
 

Ny broschyr om Sbo  
2007-11-27
 

En ny broschyr om Sbos verksamhet utsänd till berörda kommuner. Sbos uppgift är att  omvandla tomma bostäder i det kommunala bostadsbeståndet. Vi vill åstadkomma balans på bostadsmarknaden. De kommuner som har avtal med Statens Bostadskreditnämnd (BKN),  eller deras föregångare, är aktuella.
Sbo har i broschyren intervjuat två KS-ordföranden, en fastighetsförvaltare, en lokal eldsjäl och en kommunchef från kommuner där vi är verksamma.

 

Broschyr

 

Foldern kan i begränsad upplaga beställas från oss.

 

Sundsvall november 2007                                                

  

Sten Ekström
VD

 

Lars Holmlund
Marknadschef

 

Hyreshus räddas – blir satellitboende

Ragunda kommun

2007-09-24


HAMMARSTRAND LT Pressklipp
Tre fina, men ack så hyresgästtomma kommunala hyreshus i Bispgården och Hammarstrand är på väg att räddas undan rivning och ges ett nytt angenämt liv som så kallat satellitboende.

Detta efter en något utstickande manöver där det nya aktiebolaget Statens bostadsomvandling, Sbo, är huvudaktör. 
För sammanlagt runt 25 miljoner kronor byggs det åtta lägenheter stora hyreshuset vid torget i Bispgården och de två husen med vardera nio lägenheter på Lingränd 1 och Centralgatan 26 i Hammarstrand om. 
Bland husens nya finesser märks hiss. 
Ragunda kommun har tidigare fått ett statligt stöd om närmare två miljoner kronor för att riva de tre husen, pengar som Sbo nu lagt beslag på och använder till att göra något betydligt mera angenämt av än att riva husen. 
Sbo har köpt de tre husen för en krona och husen kommer efter den omfattande ombyggnaden att hyras ut till Ragunda kommun att användas inom hemvården. 

Kommunen kallhyr husen och får svara för driften. 
De tre husen förses med hiss och ges tilltalande både interiör och exteriör. 
Husen i Hammarstrand skall stå inflyttningsklara 15 november och i Bispgården är jobbet slutfört efter nyår. 
I stort sett samtliga 26 lägenheter är redan uthyrda. 
Hyresgästerna bor inte särskilt billigt i de nya lägenheterna. 
Standard och service hamnar dock på topp och på Ragunda kommun räknar man med att intresset för att komma i åtnjutande av en satellitlägenhet i Bispgården eller Hammarstrand kommer att bli stort. 
Lägenheterna kommer att fördelas efter behovsbedömning på samma sätt som platser i särskilt boende. 
Begreppet satellit används för att beskriva att lägenheterna är en del av de nuvarande särskilda boendena
 
 
Ingvar Ericsson

Lokala företagare får fem miljoner  
Pressklipp
SUNDSVALL (ST) 2007-09-18  


Statens Bostadsomvandling (Sbo) i Sundsvall har beslutat att investera 50 miljoner kronor i Västernorrlandsfonden.
Merparten av pengarna placeras i Likviditetsfonden.
Affären innebär att Västernorrlandsfonden kan slussa 5 miljoner kronor vidare till utvecklingsbara företag i Västernorrlands län.
I dagsläget har Västernorrlandsfonden investerat i fem lokala tillväxtföretag i länet.
Tre av dem är Sundsvallsföretag; UniTech Pharma AB i Matfors, navAero AB och Sensible Solutions.
Dessutom har Västernorrlandsfonden satsat i Xavitech AB i Härnösand och Perfect Match Interior PMI i Örnsköldsvik.

 

Sbo i Sundsvall
Sbo har cirka en halv miljard kronor att placera.
   – Vi har haft pengarna på Handelsbanken, berättar vd Sten Ekström på Sbo:s huvudkontor i Sundsvall.
   – Nu har vi beslutat att placera 250 miljoner hos Kommerskollegiet, 200 miljoner i Nordea och 50 miljoner kronor i Västernorrlandsfonden, berättar han.
   Varför just Västernorrlandsfonden?
   – Det stämmer bra med vår uppgift att samarbeta med en lokal aktör, säger Sten Ekström.
   – En av våra uppgifter är just att tillvarata samhällsnyttan och vi ser positivt på att kapital återförs och bidrar till att utveckla näringslivet.

Fakta:

Fakta: Västernorrlandsfonden

Fondbolaget Västernorrlandsfonden AB ägs till 100 procent av Länsförsäkringar Västernorrland, och har kontor i Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik.
Upp till 10 % placeras i onoterade tillväxtföretag i Västernorrland.
Resterande del placeras i svenska börsbolag, noterade på Stockholmsbörsen.
Fakta: Sbo

Sbo startade 2004, för att ta hand om tomma lägenheter i kommunala fastighetsbestånd, genom att omvandla, utveckla, sälja eller i sista hand riva fastigheterna.
Sbo samarbetar med ett 50-tal kommuner som har avtal med Statens Bostadskreditnämnd (BKN) och förvaltar 15 000 kvadratmeter lägenhetsyta.
Sbo har huvudkontor i Sundsvall samt lokalkontor i Grythyttan-Hällefors och Porjus.
Företaget har sex anställda, varav hälften i Sundsvall.
   
Tommy Klaar

Ny fastbränsleanläggning i Porjus  
Pressklipp NSD 27 feb 2007

Porjus. Statens bostadsomvandling satsar på halverad energiförbrukning i de hyresfastigheter den tog över från Jokkmokks hus AB år 2004.En flermiljonssatsning i bland annat en ny fastbränsleanläggning är ett steg på vägen.
År 2004 förvärvade Statens bostadsomvandling samtliga kommunägda hyresfastigheter i Porjus av Jokkmokks hus AB.

Målsättningen som då lades i fokus var att få ned energiförbrukningen i fastigheterna med 50 procent, vilket ligger i linje med de nationella energimålen.

För att komma dit har Statens bostadsomvandling låtit bygga en fastbränsleanläggning och konverterat direktverkande el till vattenburen värme.

En satsning som uppgår till fem miljoner kronor och bland annat innefattar utbyggnad av ny panncentral som kan drivas med både pellets och flis, ett 390 meter långt kulvertsystem för anslutning av sju flerfamiljshus, samt konvertering av vattenburen värme till sex flerfamiljshus.
Av Maria Ödalen

Rivningshus i Laxå blir seniorboende
2007-02-05

Pressklipp "Radio Örebro" 1 feb 2007

Det rivningshotade huset på Bodarnevägen 4 i Laxå centrum,  kommer att byggas om till ett seniorboende. Tidigare var planen från Laxå kommun att riva huset, men de ändrade sig. På onsdagen beslutade Statens Bostadsomvandling att köpa huset och göra om det till seniorboende.                                                                                            Laxå kommun får efter det hyra huset och i sin tur hyra ut lägenheterna via Laxåhem.
Fortfarande saknas ett beslut från kommunfullmäktige i Laxå, men det har hela tiden varit kommunens önskan att få till ett seniorboende, det säger det socialdemokratiska kommunalrådet Anna Eriksson.
När det gäller övriga, nästan 400 lägenheter i Laxå kommun som ska rivas, går allt enligt planerna

.

Ragunda kommun och Sbo ska skapa boende för äldre.
Presskipp Östersundsposten 3 jan 2007

Fakta
• Alla lägenheter kommer att ha tvättmaskin, torktumlare och diskmaskin.

• I ett av husen kommer det att finnas en samlingssal där man kan träffas på dagarna eller ha en liten fest.

• Det kommer att finnas ett hobbyrum i källaren för de som vill hålla på med något hantverk.

• En liten lägenhet med två rum och pentry som anhöriga kan hyra då de är på besök.

 I Hammastrand finns inte ett enda hyreshus med hiss och kön till lägenheter i markplan är lång. Därför bygger kommunen om husen på Lingränd 1 och Centralgatan 26 så att lägenheterna skall passa människor med särskilda behov.
- Kommunen ser stora fördelar med det här. Det ökar möjligheten för de boende att ta sig ut själva och de får nära till affär, apotek och annan service, säger kommunalrådet Elisabet Yngström.
Hon ser också att det blir bättre för hemtjänsten. Arbetsmiljön, till exempel på rymliga toaletter, kommer att bli bättre och det blir mindre resande för att komma ut till dem som behöver hjälp.

Behovet av anpassade lägenheter är stort. För några år sedan fanns en enkät i Hammarbladet, berättar Gertrud Sörensson från PRO i Ragunda. Svaren som kom in visade att många var intresserade av ett anpassat boende i centrum.
Sedan planerna på att bygga om blev kända ringer människor från andra kommuner och vill ställa sig i kö. Men för att få en av dessa lägenheter görs en behovsbedömning och man måste uppfylla vissa villkor, precis som för att få en plats i särskilt boende.
- De här lägenheterna är avsedda för dem som inte kommer ut om det inte finns hiss, säger Sten Ekström. Han är vd för Statens bostadsomvandling som gjort liknande arbeten förut, bland annat i Överkalix.

- Lägenheterna behövs absolut. Det skulle vara vansinne att riva så rejält byggda hus, säger Sven-Olof Eriksson, aktiv i PRO i Hammarstrand.
Själv bor han i en lägenhet på andra våningen, några hundra meter från Linvägen. Han är fortfarande pigg i benen, men säger att han kan tänka sig att flytta in i de här lägenheterna om benen inte håller.
- Husen byggs om helt och hållet på insidan. Många lägenheter får nya planlösningar eftersom man måste använda delar av en lägenhet för att få plats med hissen, säger Sten Ekström.

Senare i år kommer även åtta lägenheter i Bispgården byggas om. Anbuden ska
vara inne i mitten av januari och de lägenheterna blir klara någon gång efter sommaren. 

 

Formens hus får drygt tre miljoner av staten

Pressklipp Nerikes Allehanda Publicerad: 2006-12-13

 

Statens bostadsomvandling, SBO, är med i EU-projektet Formens hus som medfinansiär på 3,2 miljoner kronor.

- SBO är med för att de äger studentlägenheter som är kopplade till Formens hus, säger kommunens projektchef Sune Valegren.
   Statens lägenheter repareras och kostnaderna för det knyts till EU-projektet.

I slutfasen
   Det rör sig om totalt 7,2 miljoner kronor i EU-medel. Projektet ingår i uppbyggnaden av Formens hus. Staten har tillkommit som medfinansiär i projektets slutfas.
   Men SBO skjuter inte in 3,2 miljoner kronor i reda pengar i Formens hus-projektet. I stället knyts kostnader, som SBO skulle haft ändå, till EU-projektet.
   SBO ska satsa 20 miljoner kronor framöver på upprustning av de fastigheter de har köpt i Hällefors och i Grythyttan. De 150 bostäderna ska byggas om till cirka 200 lägenheter.

Stötta projekt
   När SBO gick in i affären förklarade bolagets vd, Sten Ekström, att man dessutom hade möjlighet att ekonomiskt stötta projekt som stärker SBO:s marknad för studentboendet.
   Det handlar då om ytterligare pengar, utöver de redan öronmärkta 20 miljoner kronorna, som finns tillgängliga.

Ragunda kommun satsar på satelitboende  
2006-12-04

Ragunda kommun beslöt vid Kommunfullmäktiges möte den 26 april 2006 att tillsammans med Statens bostadsomvandling AB, Sbo bygga om äldre avställda hyreshus till satelitboende. Med satelitboende avses en boendeform som är mer anpassad till främst äldres olika behov av tillgänglighet, service och trygghet. Lägenheterna kommer att administreras av Vård- och omsorgsavdelningen och lägenheterna kommer att fördelas efter behovsbedömning på samma sätt som platser i särskilt boende. Benämningen satellit kommer av att boendena är en del av de traditionella särskilda boendena.

Under hösten har ombyggnationen varit ute på anbud och i ett första steg har vi nu beslutat att fullfölja ombyggnaden av två hus med totalt 18 lägenheter i centrala Hammarstrand. Byggnationen startar inom kort och bedöms vara klar under våren. Den totala satsningen Hammarstrand rör sig om ca 10-13 miljoner kronor.

Beträffande Bispgården så skall anbuden vara inne i mitten av december.

Kommentar från kommunalrådet Elisabet Yngström
- Genom att bygga om våra avställda hyreshus återanvänder vi byggnaderna samtidigt som vi skapar större flexibilitet för våra äldre.
- Satelitboende kan ses som ett steg innan boende i särskilt boende kan vara aktuellt.
- Genom dessa lägenheter finns det även goda möjligheter för äldre par att bo tillsammans.

Pressmedelande från Ragunda kommun

Historisk dag när E45 blev Europaväg
Pressklipp Länstidningen 25 nov 2006

Det var en historisk dag i Åsarna i går. Riksväg 45 har blivit Europaväg och det firades med rejält pompa och ståt. Byborna gick man ur huse och elever från skidgymnasiet tågade i fackeltåg längs 45:an med den nya skylt som förkunnar att Inlandsvägen nu har fått den efterlängtade uppgraderingen.
  
   -Det här kommer att betyda mycket för länet på sikt. 45:an kommer nu med alla officiella kartor och för den som använder sig av GPS-kartor blir vägen synlig även på det sättet, sa Uno Svaleryd, tillförordnad landshövding i sitt invigningstal.
  
   Per Åsling, representant för Inlandskommunernas ekonomiska förening och jämtländsk riksdagsman för centerpartiet, lyfte fram vägens betydelse för bland annat turismen och företagandet.
  
   - Den nya Europavägen kommer att göra Jämtland mer tillgängligt. En fungerande infrastruktur är ett måste för Jämtlands företagare och gör det lättare för exempelvis fjällturister att nå sina resmål.
  
   Skolbarnen hade dagen till ära målat de länders flaggor där Europavägen går igenom. Med en sträcka på 169 mil från Göteborg till Karesuando är vägen Sveriges längsta. Räknar man till att vägen faktiskt fortsätter genom Danmark och ända ner till Sicilien blir vägen den längsta i hela Europa.
   
Uno Svaleryd betonar styrkan i att vägen sträcker sig genom hela Sverige.
  
   -Det är många kommuner längs sträckan. Det innebär en styrka när investeringspengar ska fördelas. Det gäller att kommunerna nu engagerar sig för att ta del av de medel som finns. Efter invigningstal blev det fyrverkier och applåder innan firandet avslutades med tårta på ett av ortens hotell för de 270 invigningsdeltagarna.

 

Fakta
Fakta: Europaväg 45:
E45 har idag endast en sträcka i Sverige med motorväg, detta med en sträcka på 6 kilometer förbi Segmon i Värmland. Vägen är utbyggd till motortrafikled längs delar av sträckan mellan Trollhättan och Vänersborg. Det finns några planskilda korsningar i övrigt, dels i Göteborgsområdet, i Vänersborg, Säffle och Östersund. Med uppgraderingen kommer vägen att byggas ut till motorväg och motortrafikled på flera platser de kommande åren. Närmast står sträckan mellan Göteborg och Trollhättan på tur. Planen är att det år 2009 ska finnas en färdig förbifart vid Sveg, som kortar vägsträckan med 18 kilometer.

Laponiaporten i Porjus invigd  

Pressklipp NSD Publicerad: 2006-11-11

PORJUS. Nu är Laponiaporten i Porjus invigd. Med högtidstal, sång och musik slogs portarna upp till den vackra byggnaden.

 

- Det är viktigt att skapa platser och rum där människor kommer samman och får energi och skaparkraft, säger landshövding Per-Ola Eriksson i sitt invigningstal.


Det nya medborgarhuset i Porjus är bygdens stolthet och har en byggnadsyta på 400 kvadratmeter. Första spadtaget togs i november 2005 och i går slogs portarna upp för en magnifik invigning av det ståtliga huset.


I skenet av månens klara eftermiddagsljus strömmar människorna in till det nya medborgarhuset, Laponiaporten i Porjus. Genom en varmröd portal vandrar kvinnor, män och barn in i den vackra och högresta byggnaden.

 

Landshövding Per-Ola Eriksson är med. Hans tal bär ord som berömvärt, efterföljansvärt och imponerande. Och vem är inte imponerad av porjusborna. 400 invånare i en kraftverksby som vägrar ge upp. Som ständigt satsar framåt. Första spadtaget för det nya medborgarhuset togs i november 2005 och nu är det klart. Investeringen kostade cirka 10 miljoner kronor.

Finanisärer är Boverket, Jokkmokks kommun, Länsstyrelsen, Vattenfall, Sparbanken Nord och alla hängivna porjusbor. Utan dem hade detta inte varit möjligt. Laponia Porten Porjus AB består av 78 aktieägare.

 

I bolaget finns representanter för nästan varenda porjusbo. Har de inte själva satsat en tusenlapp i bygget är de representerade genom sin förening. I visionerna för framtiden har bolaget nedtecknat följande: Om tio år är Porjus ett givet besöksmål i Norrbotten. Om tio år är skola och samhällsservice kvar. Om tio år är Porjus ett samhälle med inflyttning. Och kanske är det så att tankar föder kraft. Kort efter att visionen tecknats ner började det gå riktigt bra för Porjus. Ny solcellsfabrik, inflyttning i byn och så detta. Ett medborgarhus.

 

- Historien skapas av människor. Skaparkraft, begåvning har lagt grunden för välståndet. Inget samhälle blir ett gott samhälle utan närhet, tillsammans skapar man en dynamik. Det är viktigt att skapa platser och rum där människor kommer samman, där man också får energi och skaparkraft, säger Per-Ola Eriksson innan han klipper det blågula bandet.

 

Ett värdigt hus Projektledare Cecilia Andersson som hållit i projektet i 3,5 år är rörd i dag.- På så kort tid som fyra år blev detta möjligt. Med energi och beslutsamhet skapades en viktig mötesplats för porjusbor och besökare. Det är jättefint, värdigt, säger hon.

 

Talen avlöser varandra, presenter delas ut. Alf Lindfors kommer med en flagga dekorerad med Vattenfalls symbol. Sixten Eriksson kommer med en tavla och ett stort tack från kommunen till alla porjusbor.

 

Arkitekt Hans Tyrsens gåva är en tavla föreställande de olika ritningar som varit aktuella innan bygget. Laponiahuset ska fungera både som medborgarhus och visningslokal med naturinformation om världsarvet Laponia. Här inryms även en byabio. Väggytorna är höga med plats för en björnfäll, sameslöjd och konst.

Medborgarhuset har en byggnadsyta på 400 kvadratmeter. Här finns en öppen spis, en biosalong, plats för kafeteria, föreläsningar, möten och utställningar. Folket i byn uttrycker glädje över huset.

 

- Vi är jättenöjda med huset. Ett vackert hus för kultur och teater. Framförallt tänker jag på turismen och på att samhället får leva vidare, säger Kristina Sandlund.
 
Av Marie Ridderström

PORJUS. Nu är Laponiaporten i Porjus invigd. Med högtidstal, sång och musik slogs portarna upp till den vackra byggnaden. - Det är viktigt att skapa platser och rum där människor kommer samman och får energi och skaparkraft, säger landshövding Per-Ola Eriksson i sitt invigningstal.

Här är framtidens mötesplats, här finns luft, ljus och hopp. Så känns det när musiken strömmar ut i salarna där folket bänkar sig. Det är orkestern Swempas som spelar. Toner från Californian Blues och White christmas omsluter publiken. Det är stämning och det är högtid.
Landshövding Per-Ola Eriksson klippte bandet.  
Rivningshus i Laxå kan bli seniorbostäder?

2006-11-02

 

Rivningshus i Laxå kan bli seniorbostäder? - pressklipp Radio Örebro


"De styrande politikerna i Laxå kommun ser nu en möjlighet att få till ett seniorboende i centrum - och det till ett mycket bra pris. De hoppas nämligen att Statens bostadsomvandling AB ska gå med på att bygga om ett rivningshus till seniorboende, det säger socialdemokratiska kommunalrådet Anna Erikson.
Just lägenheter anpassade för gruppen 55+ har länge varit en bristvara i Laxå kommun, och nu hoppas alltså de styrande politkerna få till ett sånt boende i centrum.
Ett politiskt beslut ska tas nästa vecka, men vad Statens Bostadsomvandling AB säger om det hela är fortfarande oklart.
Hällefors och Grythyttan har fått hjälp att omvandla bostäder till studentbostäder, och det som krävs är att det finns en brist på det man ansöker om, säger Anna Erikson. I Laxå är det seniorbostäder som det är brist på."

 

 

 

Porjus - in the land of the sami  

Pressklipp 2006-09-25

 

 

En engelsk journalist, Kate Humble, har besökt Porjus och skriver nu om orten och människorna, i tidningen Independent Traveller 9 sept 2006. Fina bilder från området samt nedanstående text (fyra helsidor samt förstasidan)

IN THE LAND OF THE SAMI


Here’s a quandary.  What do you do when you find a place that has managed to escape the onslaught of human development and stay relatively undiscovered?  Do you tell people about it, wanting them too, to experience being somewhere truly wild? Or do you keep quiet, fearing that it will become irretrievably spoiled if too many people visit it?  I’d met Cicci, her husband Leif and cousin Paul on holiday earlier in the year and they’d spoken with such passion about the area of Northern Sweden where they live, I proposed I come and write about it.  Now I was sitting with my friend Jake and the three of them on Paul’s deck, sipping wine and wondering whether by writing an article about this area I’d be giving away their greatest secret.

 

We’d spent the day in the Rane River Valley, where Cicci was brought up and where Paul lives with his wife and young son in an old Swedish wooden house that he is painstakingly restoring.  It is a beautiful area, thickly forested and the river, which runs for two hundred kilometres cuts a broad, meandering swathe between the trees and around numerous islands.  In the winter it freezes solid and a friend of Cicci’s cross-country skied its entire length.  Above the river, down a long straight dirt road which was full of workmen and machinery attempting to make it less dirt and more road, we stopped at the farm of Lars and Annette. The place was lonely – seventeen kilometres from the nearest neighbours – but immaculate.  Various houses and outbuildings sat amidst a lawn as green and close-cropped as a cricket pitch.  Of the usual detritus connected with farms – muck-heaps, mud and disintegrating bits of machinery - there was no sign. 


“Every Wednesday,” said Annette, in English, “I have a date with ten men, so I need to get ready.  Lars is in the forest.”  And with that we followed her directions down a series of forest tracks until we found a pick-up truck parked by a narrow path that wound its way amongst the trees.   Following it, Cicci suddenly stopped and pointed.  “Reindeer!”  And there they were, a small group, picking their way over the lichen and blueberry bushes, their summer coats chocolate brown, their outsize, heavily velveted antlers giving them an almost mythical appearance.

 

Lars is Sami.  His ancestors were the first people to settle in this area once the inland ice from the last ice age retreated.  They have lived in the area known as Sameland, which  today comprises parts of northern Norway, Sweden, Finland and the Kola Peninsula in Russia, for 7,000 years.  Their survival was dependent on extraordinary physical stamina and endurance, a deep knowledge and understanding of the natural world and most important of all, reindeer.  The reindeer we were looking at were wild, but they belong to Lars.  There are thought to be up to quarter of a million reindeer in Northern Sweden and all of them belong to Sami families.  We tried to find out when the idea of ‘ownership’ was adopted, as opposed to simply following the herds, but no-one could really remember.  The Sami year is the reindeer year and late summer (one of eight Sami seasons) is a quiet time, when the reindeer are feeding up for the winter ahead. 

 

Lars is a forest Sami and the eighth generation of his family to live in this area.  We found him sitting on the step of a wooden cabin beside a lake.  Other cabins were dotted amongst the trees, which he and Annette rent out to people who want to get an experience of forest Sami life.  He still uses his cabin as his base during the summer but as winter approaches he will drive his herd down towards the river, to more protected feeding grounds.  Once this would have been done on skis with only dogs to help, but nowadays skidoos and even helicopters are used to drive the herds.  Development in the valley  - more roads and more logging – have meant that Lars is forced to move his reindeer by truck - an expensive business. The area of forest where the reindeer spend the winter has dwindled too, so they rely more on commercial feed.  The price of reindeer meat is fixed by the government and although it still seems expensive to the consumer, it barely meets the other rising costs.  But more worrying to Lars than this are the changes that he’s seeing to the natural world.  In the last fifty years, he said, the vegetation of the forest floor has changed radically.  Once dominated by mosses and lichens, these are now being edged out by blueberry and other plants that thrive in warmer conditions.  As the ideal reindeer diet is made up of an enormous variety of plants, Lars’ concern is that less diversity on the forest floor will mean the reindeer struggle to find enough to eat throughout the year.  More important still is the snow, which, perhaps contrary to expectation, plays a vital role in the life cycle of everything that lives in this part of the world.  It is coming later, melting sooner and Lars fears in another fifty years life as he and his ancestors knew it will no longer be possible. 

 

We returned with him to the farm to see his stags.  “Reindeer always return to the place they were born,” he explained, “but these weren’t born here, so I have to keep them fenced in.”  On the lawn was an extraordinary site.  On one side sat Annette surrounded by men in fluorescent vests drinking coffee and eating cake, their hard hats laid respectfully on the grass, their diggers and road-building machines lined up along the road outside.  Below them, by the house, a small herd of reindeer grazed contently in the afternoon sun.  “That’s why I don’t need a lawnmower,” said Lars, his eyes crinkling with the smile that was lost in the depths of his beard.

 

The next day Jake and I drove north and east, crossing the Arctic Circle.  This being Sweden, there was a roadside display to mark the point and even a little table erected in front of the arctic circle sign for cameras.  We dutifully took a rather boring photo and drove on to the gloriously named town of Jokkmokk.  Jokkmokk is on the tourist map because of its famously debauched winter market and reindeer races that take place in February.  The rest of the year it is a quiet, well ordered town where we spent an hour or so in the excellent Ajtte museum learning more about the Sami, their land and the wildlife they share it with.  Armed with the invaluable knowledge of how to tell the difference between moose poo and reindeer poo, we pressed on to Porjus.

 

Porjus doesn’t make it into either of the guidebooks Jake and I had with us.  It is a pretty ordinary little place that was built in the early 20th century to support the hydroelectric power station and the iron ore mines to the north.  With a population of barely 400, it is not somewhere to go for a wild night out, but it is home to Patricia, and she is reason enough to stop in Porjus.  Patricia got married at sixteen, had two sons and lived for thirty years just outside Birmingham.  At forty she found herself single, with grown-up children and when one of her sons suggested she come to northern Sweden where he was taking part in a survival course, she thought, ‘why not?’  While her son ate worms and dug bear traps Patricia was falling in love.  “It was the space,” she said “and the air, and the peace.”  She returned in the depths of winter and spent three weeks living alone in a cabin in the forest.  “I had no idea how to ski so I asked the guide to carry the eggs.  He needn’t have bothered.  They all froze anyway.”  As did her cheese and her toothpaste.  The few dim daylight hours were spent drilling through metres of ice to collect water and cutting firewood to try and keep the temperature inside the hut above -20.  “I loved it.  I loved the cold.  I spent three hours doing chores and the rest of the time I was just alone with my thoughts.”  And it was during this time that Patricia saw the Northern Lights for the first time in her life.  On a subsequent three month winter stay she had come into Porjus to buy supplies and noticed that her favourite building – the old railway station, had a ‘for sale’ sign tacked on the wall.  “I bought it.  I didn’t even go inside.  I didn’t plan it or even think about it.  If I had I’d never have done it.”  The railway station is now her home and gallery.  Her photographs of the Northern Lights line one small room, another has beautiful intricate close-up photographs of snow-flakes, her current obsession. She has published a book and the Japanese have fitted the building with webcams so the Northern Lights can be watched live on the internet.  Porjus, it turns out, is one of the best places on earth to see them.  She has opened a guest house next door, learnt Swedish and married a local man. “I live,” she said, over a cup of Tetley, “in the best place in the world.” 

It would seem that UNESCO would agree with her.  The area called Laponia, which comprises four national parks and two nature reserves was designated a world heritage site in 1996, for both its natural and cultural importance. Porjus is soon to become the gateway to Laponia.  A new building, the Laponia House, sits on the outskirts of town awaiting furniture and fittings, but with plans to be a one-stop information centre for all visitors to the region.  Here we met Josef, a Sami and a world heritage guide, who generously took us back to his house and over dried reindeer meat and coffee, gave us the low-down on Laponia and the Sami culture of the high hills.  Unlike Lars’ reindeer, the herds belonging to Josef’s family and other Sami of this area, spend the summer high up in the mountains bordering Norway.  In the Autumn they are driven down to the forest around Porjus and in April they gather in their thousands on the frozen lake outside Patricia’s house and are herded 150 kilometres back into the hills.  The journey takes two weeks.  “By the time they get there, the reindeer are very tired, but as soon as they smell the new spring grass under the snow they get very excited and forget how tired they are.”  They give birth to their calves up in the hills and some will be sold to other Sami families  Each new reindeer is marked – the left ear is cut with the mark of the family, the right with the mark of the individual.  A Sami’s reindeer herd is his bank account and you never, warned Josef, ask a Sami how many reindeer he has. 

 

It was time for us to follow in the footsteps of the reindeer and head for the high hills.  We drove down what could be one of the world’s most scenic roads to the small settlement of Ritsem.  Here we bought some final supplies in a funny little shop that sold things like candles and packets of dried soup and, inexplicably, large white knickers with Ritsem printed on them at a jaunty angle.  We loaded rucksacks and a box of food alongside fishing tackle and waders and squeezed into a helicopter with two burly fishermen.  We flew over lakes and craggy foothills and were deposited, twenty minutes later, into another world.

 

We were on a narrow clearing beside yet another lake, dotted with wooden cabins and three small round buildings, two of which were entirely covered in turf and looked like the sort of place a hobbit might live.  This is the summer home of LarsAnders and Maria and very near to LarsAnders’ birthplace; the ruins of the tiny birch wood and turf houses where he was brought up a few hundred metres away.  The house they live in now, despite looking diminutive from the outside, is spacious and light inside and we sat on the floor covered in springy twigs and reindeer skins, along with their daughter Stina, various grandchildren, two dogs and the helicopter pilot, who having dropped off the fishermen, came back to join us for coffee and more reindeer.   Stina, translating for her parents, told us Maria would bake bread and smoke fish for us, told us where to collect water and wood and showed us the sauna they had built on the beach.  Our home, a little further along the shore, was also an octagonal cabin (mimicking the shape of the traditional teepees) with a turf roof and inside bunk beds, a couple of gas rings for cooking and a wood burning stove.  But what lay beyond the cabin made it truly special - the wild beauty of the Padjelanta national park; miles and miles of peaks and bogs, rivers and lakes, stark, jaw-dropping wilderness in every direction as far as the eye can see. 

 

This is the land of moose and eagles, the Sami and their reindeer and for a few days only, a couple of Brits, drunk on clean air, perfect silence and the endless possibilities of space.  We spent a morning with Cicci’s cousin Paul who is a mad keen fly-fisherman and despite having fished all over the world, still claims this is one of the best and most challenging areas to fly fish.  I managed to fall waist deep in the river while examining a caddis fly larva and we thought it best to leave before disrupting the fishing any more.  The rest of the time we just walked. There is a long distance trail which runs for 150kms through the park and a network of cabins to stay in, but despite the weather being perfect and at this time of year the infamous clouds of voracious mosquitoes have all but disappeared, we hardly saw another person.  At night we returned to our cabin exhausted and footsore and soothed aching limbs with a steaming sauna and a heart-stoppingly cold plunge into the lake.  We ate freshly smoked fish, cleaned our teeth under the stars and as the temperature fell below zero, curled up in our sleeping bags and slept like dead dogs.  On our second night Jake woke me with an urgent whispered shout.  I leapt up and waddled in my sleeping bag to the open door where he was standing pointing at the sky.  My sleep befuddled brain took a moment to realise what was going on.  The sky was awash with a strange, eerily shifting emerald green light.  We stood transfixed as it swirled and faded and finally was gone.  It was the first time either of us had seen the Northern Lights.  Neither of us will forget it.

We had decided not to return by helicopter, preferring the slower, gentler transition back to the real world on foot.  As we walked Jake was already planning his return.  He is competing in the Polar Race next year and asked LarsAnders if he could come back and stay in the cabin in the winter to do some training for the race.  “Of course,” said LarsAnders, “if you can find it under the snow!” 


 “So should I write this article?”  I asked Jake.
 “Just say it rained all the time and there were loads of mosquitoes, that’ll put people off.”  I looked at him with mock horror.  “Well, it is like that some of the time.  We were lucky.” Yes, I thought, we really were. 


KATE HUMBLE
31/8/06

Campus Grythyttan
2006-09-13

Campus Grythyttan  - klipp från Örebro Universitets hemsida 

"Sju mil norr om Örebro hittar vi den pittoreska lilla byn Grythyttan med knappt 2 000 invånare varav 220 är studenter. Att studera i Grythyttan innebär en stark gemenskap och ett inspirerande socialt liv. Vid sidan av sina studier samarbetar många studenter med skolan och näringslivet i olika former av projekt, till exempel produktutveckling och aktiv matlagning för externa gäster. Vetenskap, konstnärlighet och hantverk förenas inom områden som måltid, hälsa, design, och konsthantverk. Här erbjuds utbildningar av olika längd allt från korta uppdragsutbildningar till forskarstudier och forskning. I Grythyttan vidareutbildas kockar och servitörer samt sommelierer. Det finns även program som inriktar sig på hotell management och Spa.

Behöver du barnomsorg eller andra kommunala tjänster, ring Hällefors kommun 0591-641 00."

Behöver du studentbostad i Grythyttan / Hällefors kontakt Sbos lokala kontor Kyrkogatan 13 i Grythyttan telefon 0591 644 90 eller via mail grythyttan@sbo.se

 

Solcellsfabrik åter till Porjus

2006-08-29

Pressklipp från NSD.
I våras bestämde sig Peter Melchior Roedder, chef för n67 Solar, för att satsa i Porjus. Här inspekterar han de tilltänkta lokalerna tillsammans med Lars Andersson, t v, och Bo Nilsson, Vattenfall AB. KOmmunen, som är fastighetsägare, har nu lovat att bygga ut och anpassa industrihuset för ändamålet. 

Porjus får 40 jobb
Solcellsföretag startar produktionen i oktober
PORJUS.40 nya jobb till Porjus.Det utlovar chefen för n67 Solar, det nya solcellsföretag som ska stå färdigt för produktionsstart den 1 oktober.- Vi kommer att växa stegvis och rekrytera personal efterhand under en period på drygt ett år, säger Peter Melchior Roedder.Läs också
2006-08-23
Sixten Eriksson nöjd: ”Vi tror på det här” › 
Peter Melchior Roedder är verkställande direktör i och ägare av företaget n67 Solar, som kör igång tillverkning av solcellspaneler i Porjus. Han fattade beslutet i slutet av april i år och månaden därpå flyttade han och familjen - bestående av fru och två barn - från danska Århus till Porjus.

- Barnen har börjat i skolan här och vi trivs alla väldigt bra, säger han.

Melchior Roedder är långt ifrån någon ”rookie” i branschen och har dragit upp långsiktiga planer för verksamheten i Jokkmokk.

- Hela min professionella karriär har jag jobbat med förnyelsebar energi och det är snart 22 år. Jag har bra kontakt med marknaden och är väl insatt i teknologin, säger han och fortsätter:


Utveckling i etapper
- Planen är att företaget ska växa stegvis. Vi kör igång med åtta till tio anställda i oktober och utökar med några till i november. I januari/februari siktar vi på att vara uppe i 25 och i juni 32. I slutet av nästa år räknar vi med att kunna komma upp i full styrka, det vill säga 40 personer.

Varför blev det just Porjus?

- Vi fick chans att köpa ett konkursat företags maskiner och utrustning av Vattenfall och såg lokalerna som väl lämpade. Porjus har också en geografisk fördel, genom att ligga på pendlingsavstånd från både Gällivare och Jokkmokk. Vi kommer att försöka rekrytera 15 personer från Porjus och ”importera” resten från de andra två orterna.

Rekryteringen av företagets nyckelpersoner pågår och Peter Melchior Roedder skulle vilja ha dessa på plats så snart som möjligt.


Tekniker efterlyses
Det rör sig om en kvalitetsansvarig, och en maskinist/produktionstekniker, av vilka den senare hittills har varit svår att uppbringa.

- Vi har flera sökande till tjänsten som kvalitetsansvarig men ingen till den som produktionstekniker. Vi vet att det finns kvalificerat folk här i området men jag vet inte varför de inte söker. Kanske har de redan väldigt bra jobb i gruvorna eller Vattenfall, säger Roedder och förklarar att de båda nyckelpersonerna även får internutbildning på plats i företaget.

- De får även de som anställs i själva produktionen och de behöver inte ha någon särskild bakgrund, utan kan lära sig det som krävs på två veckor.

Företaget har även investerat i enhelt ny maskinpark som kommer att installeras i anläggningen i mitten av september.
Av Maria Ödalen, NSD

Sbo köper hus i Ljusnarsberg  

2006-06-01

Pressinformation

Ewa-Leena Johansson                         Sten Ekström 
KS ordförande                                     Vd Sbo
0580 805 07                                        060 16 21 21
070 604 32 49                                      070 649 98 47


 

Statens bostadsomvandling AB, Sbo, det statliga bolaget för övertaliga bostäder förvärvar bostäder i Ljusnarsbergs kommun
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommuner, som har avtal med Statens Bostadskreditnämnd, har möjlighet att  överlåta bostäder på orter med minskande befolkning.
Sbo´s uppgift är att omvandla bostäder till annan användning för att åstadkomma balans på bostadsmarknaden. Sbo förvärvar nu 12 lägenheter  (997 m2) i  Å-parken 1  i Ljusnarsbergs kommun. Huset har tre våningar samt hiss och är idag tomt.

-”Sbo s ambition är, att tillsammans med Ljusnarsbergs  kommun, utveckla fastigheten för att tillgodose Opera på skärets verksamhet. Vintertid kommer fastigheten att hyras ut till studenter . Ombyggnad och modernisering av fastigheten kommer att ske bl.a genom sjövärmepump ” - säger Vd Sten Ekström, Sbo.

Med anledning av Sbo ´s och kommunens beslut säger kommunstyrelsens ordförande Ewa-Leena Johansson ”Vi får nu i samarbete med Sbo och Örebro Universitet, nya och utökade möjligheter för studenter samt sommartid bostäder för artister o personal för ”Opera på skäret”. Det innebär att konserter, operaföreställningar och masterclass för sångare, underlättas här i vår kommun. Masterclassen är för studenter på hög nivå och för professionella sångare.

Sten Niclasson, konstnärlig ledare på Opera på skäret säger: För Opera på Skäret innebär fastigheten vid Åparken att vi kan ge våra artister ett fint boende, nära kärnverksamheten på Skäret och ändå centralt i förhållande till affärer och kommunikationer. Det innebär också att vi kan utveckla våra tankar om Skäret som ett kulturcentrum för utbildningar och konferenser.

Anpassat boende i Ragunda
2006-05-02

Ett steg närmare anpassat boende i Ragunda
 
HAMMARSTRAND. 
 
Pressklipp Östersundsposten 28 april
 
Planerna på en ny boendeform för äldre och handikappade i Ragunda håller på att ta form.

I Ragunda kommun finns inte ett enda hyreshus med hiss, handikappade och äldre hänvisas därför i hög grad till bostäder i bottenplan och kommunen har kö till sådana lägenheter.
Nu har kommunen tagit ett stort steg i riktningen mot ett anpassat boende för äldre och handikappade - ett så kallat satellitboende. Ett särskilt projekt har startats och i en utredning har man tittat på hur kommunen kan utveckla de lägenheter som enligt avtalet med staten antingen ska rivas eller byggas om till annat än bostäder i allmännyttan.
Utredningen har lett fram till ett förslag om att bygga om tre hyresfastigheter, två i Hammarstrand och en i Bispgården, till bostäder för handikappade och äldre.
Detta ska ske genom att kommunen säljer fastigheterna till Statens Bostadsomvandling, Sbo, för en krona. Efter försäljningen bygger kommunen om lägenheterna med hjälp av bidrag från Sbo, hyr tillbaka dem och fördelar dem till äldre och handikappade enligt speciella kriterier som ska bestämmas av vård- och omsorgsavdelningen.
Fastigheterna ska byggas om för totalt 15 miljoner kronor. Av den summan står Sbo för 9,5 miljoner kronor och kommunen satsar 5,5 miljoner.
Kommunen räknar med att skriva ett avtal med Sbo om att hyra tillbaka fastigheterna i åtta år och därefter köpa tillbaka dem.
De tre hyresfastigheterna är Forsvägen 31 i Bispgården och Lingränd 1 samt Centralgatan 26 i Hammarstrand. Hyran kommer att bli cirka 850 kronor per kvadratmeter, snitthyran för övriga lägenheter i kommunen är 708 kronor per kvadratmeter.  
Monica Bergström
monica.bergstrom@op.se 
070-378 54 55

 

.

Förvärv i Grythyttan och Hällefors  

 2005-12-08

Statens bostadsomvandling AB, Sbo, det statliga bolaget för övertaliga bostäder förvärvar bostäder i Hällefors. Sbo har förvärvat 150 lägenheter i Hällefors / Grythyttan.

Kommuner, som har avtal med Statens Bostadsnämnd, har möjlighet att på marknadsmässiga villkor överlåta bostäder på orter med minskande befolkning.

Sbos uppgift är att omvandla bostäder till annan användning för att åstadkomma balans på bostadsmarknaden. Sbo förvärvar nu 89 lägenheter i Hällefors och 61 i Grythyttan. Samlat 150 lägenheter. 

-”Sbo's ambition är, att tillsammans med Hällefors  kommun, utveckla bostäderna genom att anpassa dem för studentboende. Ombyggnad och, modernisering av lägenheterna kommer att ske ” - säger Vd Sten Ekström, Sbo.  

Med anledning av Sbo s och kommunens beslut säger Kommunstyrelsens ordförande Pentti Supponen att kommunens näringslivsstrategi vilar på tre ben. Måltid, disign och teknik. Genom uppgörelsen med Sbo får vi en kraftfull aktör som är beredd att på ett aktivt sätt arbeta i enlighet med kommunens utvecklingsvision kring utbildningssatsningar kring vår näringslivsstrategi. Vi får i samarbete med Örebro Universitet nya och utökade möjligheter för studenter i vår kommun.  

Vd Lennart Ljungberg i Hällefors Bostads AB säger -Jag är glad för uppgörelsen med Sbo, vår sedan tidigare beslutade strategi förstärks och det tillförs resurser. På detta vis renodlas också våra kundgrupper.

 

Sten Ekström
Vd Sbo
060 16 21 21
070 649 98 47

  

Pentti Supponen 
KS ordförande
0591 641 27
070 588 55 67

 

Pressmeddelande

2005-11-14

Invigning av snökanoner i Åsarna  

Tidningsurklipp ifrån Åsarna. Måndag 14 November 2005, Länstidningen Invigning av konstsnöanläggning ÅSARNA LT   
 
  Dag Malmqvist, Radiosporten intervjuar Torgny Mogren vid Snökanoninvigningen i Åsarna

"Den 12 november invigdes Åsarnas nybyggda konstsnöanläggning, som många hoppas ge kommunen ett lyft. För cirka tre miljoner kronor kan nu tre kilometer skidspår täckas med snö inom tre dygn. När det blir kallt, vill säga. Ironiskt nog var det för varmt i helgen för att de sprillans nya snökanonerna skulle köras i gång. Invigningsloppet kördes på en slags matta, och den enda snö som fanns på området hade forslats dit i en liten låda. Men det dämpade åtminstone inte märkbart talarnas tro på anläggningens framtida betydelse för bygden. - Det här är en historisk dag för Åsarna, sade klubbordförande Rogard Göransson. - En positiv utveckling i Åsarna är bra för Bergs kommun och för hela länet, sade Monica Hallqvist, kommunalråd i Bergs kommun. Planeringen av konstsnöanläggningen började för två år sedan. I våras var allt färdigutrett och finansieringen var klar och själva bygget startade. Nu ligger ett nästan två kilometer långt rörsystem för vatten och luft nergrävt i marken, så att det inte ska frysa, och leder vatten från den stora vattenpumpen vid Ljungan. Det finns sju snökanoner: två tornvarianter och fem som kan dras som slädar. Vid full drift sprutar anläggningen ut 215 kubikmeter snö per timme. Men då ska det vara minst tio minusgrader. - Vi beräknar att vi klarar behoven under hösten. Vi kan täcka både slingan vid skidstadion och den vid skidskyttestadion, säger projektledare Ove Jacobsson. Konstsnöanläggningen i Åsarna ska ge skidklubben bättre förutsättningar. - Vi kommer att kunna åka skidor en till två månader tidigare på säsongen, säger vice klubbordförande Håkan Svensson. Samtidigt får även amatörer testa glidet på den maskintillverkade snön. Tanken är att anläggningen ska användas för både tävlingar och i kommersiellt syfte. - Jag ser med stor förtjusning fram emot att detta ska locka fler till Åsarna, säger Håkan Svensson."

                                                                      

Vid invigningen medverkade från Sbo VD Sten Ekström och Lars Holmlund

Du kan ändra denna text. Håll muspekaren över texten och klicka på knappen "Ändra text" som dyker upp. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.